Monimuotoinen metsä
Teemapolku Etikasta lieronlantaan ja biohiileen
Metsässä kasvaa erilaisia ja eri ikäisiä puita. Yleisin puulajimme on mänty (Pinus). Kataja (Juniperus communis) on sypressikasvien heimoon kuuluva havupuu. Se on maailman laajimmalle levinnyt paljassiemeninen kasvilaji, ja sitä esiintyy koko Suomessa. Katajan puuaines on sitkeää; se taipuu muttei katkea. Tästä juontuu suomalaisten kutsuminen ”katajaiseksi kansaksi”. Tuoksunsa ja sitkeytensä takia katajan puuaineista on käytetty mm. tarve-esineiden valmistamiseen. Se on soveltunut hyvin tynnyrien ja muiden puuastioiden kimpilaudoiksi ja vannemateriaaliksi. Kuoren alla olevia sitkeitä kuituja on aikaisemmin hyödynnetty muun muassa mattojen kudonnassa.
Katajanmarjoja käytetään mausteena ja oksia myös savustukseen. Marjoja, jotka todellisuudessa ovat pieniä käpyjä, ei tule syödä liikaa päivittäin sillä ne ovat lievästi myrkyllisiä. 1700-luvulla mausteet olivat kallista tuontitavaraa ja vain varakkaat henkilöt pystyivät käyttämään mausteita. Muut saattoivat ehkä vain jouluna maustaa ruokaansa.
Puut sitovat ilmakehästä hiilidioksidia kasvuaan varten. Yhteyttäessään puut imevät ilmasta hiilidioksidia, mutta ne hengittävät myös ulospäin. Kasvavan puun hiilensidonta on kuitenkin selvästi suurempaa kuin soluhengityksen aiheuttama hiilen vapautuminen, joten kasvavat puut toimivat hiilinieluina. Erään mallinnuksen mukaan yhden 40-vuotiaan kuusen hiilensidonta on n. 25 kg hiilidioksidia vuodessa.
Esimerkki arkielämässämme syntyvistä hiilipäästöistä:
Luvut ovat suuntaa antavia.
• Kilometrin ajo bensiinikäyttöisellä henkilöautolla: 155g/CO2
• Pyykinpesu pesukoneella 6 kg täyttömäärällä: 750g/CO2
• Ruoka-annos kanaa ja riisiä: 870g/CO2
• Tunnin puhelu matkapuhelimella: 3,42g/CO2
• Helsinki-Singapore lentomatka, per matkustaja: 377 000g/CO2 (eli 377 kg)
EN VARIATIONSRIK SKOG
Temastig Från ättika till maskgödsel och biokol
I skogen finns olika träd i varierande ålder. Vårt allmännaste träd är tallen. Enen (Juniperus communis) är ett barrträd som hör till cypressernas art. Den är världens mest utspridda nakenfröiga växtart och förekommer i hela Finland.
Enens är ett segt träslag, den böjs men brister icke. Härav har man på finska börjat kalla det finska folket för ”katajainen kansa”, ett folk som är segt som enen.
Tack vare denna seghet och den unika doften används träslaget vid framställande av bruksföremål. Den lämpar sig utmärkt för tillverkning av tunnor och laggar för träkärl samt tunnband. Tidigare användes också de sega fibrerna under barken vid mattvävning.
Enbären används som krydda och riset vid rökning. Man skall inte äta för mycket enbär på daglig bas eftersom de innehåller ett uns av giftiga ämnen. Bären är i själva verket kottar. Under 1700-talet var kryddor dyra importvaror, enbart rika människor hade råd med dessa. De övriga kryddade sin mat kanske bara vid jultiden.
Träd binder koldioxid ur atmosfären för tillväxten. Träd assimilerar koldioxid ur luften men avger också densamma. Ett växande träd binder dock tydligt mer an vad som frigörs. Ett växande träd är en kolslukare. Enligt en mall är den kolmängd en 40-årig gran binder ca 25 kg koldioxid i året.
Här följer några exempel på kolutsläpp i det dagliga livet.
Siffrorna är riktgivande
• 1 km körning med en bensindriven personbil: 155 g/CO2
• Tvätt i tvättmaskin, 6 kg: 750 g/CO2
• En matportion broiler och ris: 870 g/CO2
• 1 h mobilsamtal: 3,42 g/CO2
• En flygresa Helsingfors-Singapore, per resenär: 377000 g/CO2 (377 kg)